Igår var en mycket händelserik dag, både vad gäller känslor och sysslor. Jag var på körlektion och insåg att jag faktiskt måste ta tag i teorin och få koll på livet. Körlärargubben frågade mig "vet du var det där är?" flera gånger och mitt svar var lika kort och tråkigt varje gång "jag har ingen aning". Bra Karin att du har sån koll när du kör bil! Jag tänkte läsa lite i boken idag efter jag vart och spänsta med Sanna, jag ska verkligen göra det, jag måste verkligen göra det, finns inget alternativ, absolut inget alternativ ;)


Okej, vad mer då? Jo jag var på bio igår med syster. Beck var det vi såg. Nog toppar den listan över läskigaste filmerna alltid. Vi var så rädda att vi brast ut i asgarv, både under och efter filmen, och gömde oss bakom våra jackor. Det var en utvecklingsstörd tjej som satt bakom oss och det var hon och..vi som skrattade till seriemördare och läskiga kistor. Inte kul över huvud taget men jag var rädd konstant, från början till sut. Erika konstaterade igår att jag börjar skratta när jag blir rädd, det fanns väldigt tydliga bevis måste jag säga. När vi kom hem var vi i alla fall hyper över den läskiga händelse som hade inträffat på biografen, haha. Erika stället upp en scen där hon skulle visa vad som hände under filmen, de enda som skrattade och som brydde sig om den var jag och Erika, alltså de enda som var med i den lilla "pjäsen".
Hojja, Robin fick höra på mycket skit igår för att jag var så uppspelat, ganska mycket enmannskonversation kan man säga. Jag föstår han, jag hade inte heller velat höra på hur vi analyserade varandra på tyngdlyftningen, skittråkigt! Förlåt Robin, jag ska skärpa mig. Jag ska ta det lite lugnare idag och försöka få hjärtat att slå normalt igen.

/ Karin