två flickor i 17års åldern som var i en mycket liten by kallad Tärnaby. Den ena flickan bor i en söt liten lägenhet i den lilla byn, den andra flickan var där och snylta lite sängutrymme. De båda flickorna skulle tävla, storslalom skulle dom åka i Anjabacken. Den lilla byn var för tillfället mycket kall och det stack fint på flickornas kinder när dom skulle ut och åka slalom. Det var en tränare som sa till en flicka som sa till en anna flicka att man ej skulle underskatta Anja. Som tur var lyssnade de båda flickorna på tränaren och den ena flickan åkte riktigt bra, riktigt bra. När flickorna senare frös om både fingrar, tår och benmärg var det dags för den bättre av dom att stiga upp på en pall, nummer 3 stod det på den. Flickan var mycket mycket glad och hon kände verkligen livet inom sig. Dessa flickor som kallar sig för karin och Ylva hade en fin tid i den lilla byn Tärnaby och jag tror att de båda flickorna kände livet inom sig den och alla andra dagar.

När flickorna tävlat klart och det fortfarande var lika kallt i byn var det dags för träning. Klockan 05.45 steg de båda flickorna upp en vacker dag för att åka super-g i Anjabacken. Än en gång fick man inte underskatta Anja, hon är lömsk den där Anja, mycket lömsk. Väl på toppen av den långa backen var det bara för de båda flickorna att stoppa skidorna ner för backen och släppa på alla bromsar. Flickorna hade en mycket bra träning och tårna var knappt märkbara när dom vandrade hem en och en halv timme senare. Den enda flickan gick till skolan och den andra fick städa, livet är inte alltid rättvist ;)

De båda flickorna levde förhoppningsvis lyckliga i alla sina dar.